Hungerspelen

Må oddsen alltid vara er gynnsamma.

Av Suzanne Collins, Bonnier Carsen

Ett krig för frihet satt marken i brand, och landet gick förlorat. Ur askan reste sig Panem.
   För att säkra framtiden delade regeringen in folket i 13 distrikt, alla specialiserade på utvinning av specifika råvaror, och en huvudstad där invånarna fick leva i lyx.
   Dessvärre blossade hatets flamma mot regimen upp än en gång. I det krig som följde led distrikten stora förluster, och distrikt 13 utplånades.
    För att landet inte ska splittras än en gång beslöt regimen att sätta distrikten under tung bevakning. Ingen av invånarna fick gå utanför angivna gränser eller strida mot auktoriteten. Alla rebeller straffades hårt.
   Men den värsta bestraffningen regeringen skapade, var Hungerspelen.

74 år senare antas Katniss Everdeen till Hungerspelen, och tvingas i direktsänd TV strida på liv och död mot främlingar, allierade och en gammal vän.
   24 ungdomar går in på arenan, men bara en kan komma ut.

Har du inte läst Hungerspelen så är det hög tid att göra det nu. Historien må verka deprimerande - och det är den också - men är så pass bra skriven att man inte inser det förrän man läst klart.
   Den förutsägbara korrupta regeringen har en nyskapande twist som fångar läsaren. Jag vågar påstå att det var lika svårt att lägga ifrån sig den andra gången jag läste den.
   Kort sagt; LÄS DEN!!!

Antal sidor: 304     Betyg: Hungrar efter mer

Delirium

Människor som inte har genomgått behandlingen är grymma och nyckfulla, våldsamma och själviska, olyckliga och grälsjuka. Det är inte förrän deras instinkter och grundläggande känslor är under kontroll som de kan bli lyckliga, generösa och goda.

Av Lauren Oliver, Bonnier Carlsen

Journal - invånare 344-194-303-2878

Namn: Magdalena Ella Haloway

Födelsedatum: 03-09-2095, klockan 07:43

Bakgrund: 

Uppvuxen i den mindre utvecklade delen av Portland, Amerika.

Kommer från familj med anlag för deliria. Modern fortfarande smittad efter upprepad behandling, och begick självmord på grund av sin åkomma. Objektets äldre syster är botad och har inte visat några fortsatta symtom för behandlingen.

Nuläge: 


Inga tidigare- eller kroniska sjukdomar, allergier eller fobier har uppvisats.

Inga brottsliga aktiviteter har rapporterats i samband med objektet.

Har visat akademisk talang.

Intresserad av fotografering, löpning och vänskapligt umgänge.

Vidare information saknas då Utvärderingen avbröts av De ogiltigas protest. Detta var snabbt omhändertaget av laboratoriets säkerhetspersonal och Utvärderingarna kommer återupptas snarast. 


Objekt har ej visat symptom på amor deliria nervosa.

Boken var välskriven och bara tanken att kärlek kan vara en sjukdom är genial, men ändå så var jag inte särskilt förtjust i boken. Handlingen var förutsägbar till den gräns att jag - i grova drag - visste vad som skulle hända i boken redan på sida fem, och karaktären Lena (även kallad Magdalena) var rent ut sagt irriterande. Vid flera tillfällen ville jag bara sträcka mig in i boken och ruska till henne! Hon agerade precis tvärt emot vad man ville och var enligt mig onödigt envis. 
   Och efter allt detta, vad tror ni författaren gör då? Jo, hon skriver ett så fantastiskt slut så att det inte är sant! Till skillnad från resten av boken så var det mil ifrån vad jag hade väntat mig, och jag kan ärligt säga att jag storbölade när jag läste sista sidan. 
   Trots att boken ur min synvinkel endast var en medelmåtta, så kan jag inte vänta på nästa bok. Jag MÅSTE få reda på vad som kommer hända härnäst! 

Antal sidor: 466     Betyg: Förutsägbar

Den sista utvägen

Är det en pedofil? Eller en inbrottstjuv? Det kanske bara är ett djur... ja, så måste det vara. Det finns säker många konstiga djur här ute i ingenstans. Men det är konstigt, skuggan verkade nästan flyta fram över marken. Mörkret måste ha spelat mig ett spratt. Mörkret. Mörkret i Vägsände är farligt, det är ingen tvekan om saken.

Av Karina Berg Johansson, Rabén och Sjögren

Efter månader nerbäddad i en obekväm sjukhussäng, drömmandes om civilisationen utanför fönstret så är det hit de skickade mig, till Vägsände? Bara namnet talar för sig självt; litet, obetydligt och ensamt.  Jag struntar i att den här dumma byn är min mammas - min döda mammas - barndomshem, jag ska härifrån. De där envisa advokaterna kan inte tvinga mig att stanna med moster Henry, jag kan klara mig själv! Här behövs ingen okänd släkting som tar hand om mig. Om jag har överlevt en bilolycka så kan jag överleva vad som helst, eller hur? Jag ökade takten så att cykelns hjul nästan lyfte från asfalten. Svetten började sakta rina nerför ryggen i takt med att solen sjönk närmare horisonten. Alla skuggorna smälte ihop tills landsvägen täcktes av ett oroväckande dunkel. Jag måste komma hem innan mörkret faller, annars kommer moster Henry flå mig levande. Flåsandes störtade jag förbi en oändlig skog, då buskarna i vägkanten exploderade  i en kaskad av löv och en mörk varelse störtade mot mig. Cykeln krängde till när jag duckade för de sylvassa klorna och en stickande smärta spred sig över pannan. I ögonvrån såg jag varelsen närma sig men jag stod som fastfrusen i marken. Jag kände en hand mot min axel när en vedervärdig stank sköljde över mig, och jag slog till. Med alla mina krafter slog jag ut i mörkret och kände hur mina naglar sjönk i i mjukt skin. Skriken ljöd mellan träden grenar...

Den sista utvägen påminde mig faktiskt väldig mycket om Twiligt i början, och det var antagligen därför som jag inte tyckte om det. Jag satt bara och väntade på att Edward skulle hoppa fram bakom ett hörn eller att Bella skulle ringa på dörren. Men, efter si sådär halva boken så var jag såld. All Twilight-feeling var som bortblåst och bokens rykte som skräckromans gjorde sig påmind, och jag älskade varje minut av det! Tyvärr så var det många tillfällen då jag var nära på att ge upp, i och med att första halvan var obotligt långdragen, men jag ångrar inte att jag plöjde igenom det. 

Antal sidor: 382     Betyg: Värt besväret!

Divergent

"Ett enda val kan förändra hela ditt liv."

Av Veronica Roth, Modernista

För flera hundra år sedan delade våra förfäder upp vår stad i fem falanger. De som ansåg att okunskap ledde till att världen fördärvades bildade De lärda, de som trodde att hets och bråk förstörde bildade De fridfulla. Andra ville tro att det var oärlighet och skapade därför falangen De ärliga, de som ansåg att självuppoffring och omtanke skulle göra världen till en bättre plats bildade De osjälviska och de som trodde att det var feghet som förtärde vår värld bildade De tappra.
   Genom åren så har vår stad frodats och alla falanger har levt i harmoni. Våra barn har växt upp tillsammans till den dag då de har fyllt 16 år, då det är dags för dem att välja vilken falang som de vill tillhöra och leva resten av sitt liv i. Det blev även så att en av De lärda lyckades framställa ett serum som gör det möjligt för oss att simulera händelser inför våra blivande noviser, för att se var de skulle komma att passa bäst; om de är modiga, ärliga, osjälviska, smarta eller fridfulla.
 
Men vissa av oss är fortfarande medvetna under simuleringen. Vissa av oss kan se igenom de bilder som deras egna fantasi har blivit tvingad att skapa. Dessa är farliga mot våra planer. Dessa människor kan förstöra den framtid som vi så länge har försökt att bygga för oss själva. Dessa är divergenta; rebeller.

Divergent är en klassisk ungdomsbok - i alla fall ur min synvinkel. Historien och sättet den är skriven på är lätt att jämföra med andra böcker i samma genre, men trots det så var jag fast redan vid sida två! 

Antal sidor: 362     Betyg: Beroendeframkallande

Piraternas fånge

"Karta övermina resor från De tio sista länen. Jag tog med London trots att det är nästan översvämmat, och piraternas sumpmarker, fast man måste vara tokig för att åka dit. 
Lilly Melkun
April 2216" 

Av Emily Diamand, Semic bokförlag

Lilly Melkun är en 13 år gammal flicka som lever i en värld. En värld som vi har förstört. För flera hundra år sedan svämmade världen över. Allt som finns kvar är steniga stränder och illaluktande sankmarker - piraternas territorium. Folket i De tio sista länen - en del av det för detta Storbritannien - lever på en skör tråd då de kämpar mot svält och pirat-atacker samtidigt som en tyrannisk diktator styr landet med en järnhand. Endast ett fåtal lärda människor känner till hur det var innan "Kraschen", som översvämmade och förstörde stora delar av hela världen. I De sista tio länen finns det inte ens någon teknologi kvar! Det har till och med gått så långt att folket tror att teknologin är syndig och att användningen av det var anledningen till att förfädernas värld drunknade - bokstavligt talat.

"Farmor säger att efter Kraschen blev folk väldigt arga på datorer och allt det där andra, och det var stora människohopar som gick runt och slog sönder dem. Det finns inga kvar som fungerar någonstans, det är vad pastorn säger."

Boken är tankeväckande, men samtidigt lite fånig - fast på ett bra sätt. Det jag menar är att det är så... löjligt, kanske man kan säga, att ingen kan någonting om teknologi. Om någon, mot förmodan, stöter på till exempel en CD-skiva beskrivs det i boken som " (...) tunna silverplattor med hål i mitten."Eller "Som statyerna av små kvinnor, med blont hår och långa magra armar, som stirrar ut med stora, döda ögon." - barbie-dockor - "Och det finns en annan staty av en tjock gubbe med vitt skägg och röda kläder. Han ser ut som en pirat, för bara pirater klär sig i en ända färg, men på etiketten på sockeln står det 'Sjungande tomte'. Han kanske var en riktigt otäck piratboss som sjöng medan han hackade sönder folk?" Jag fick ett ordentligt skrattanfall när jag läste det sista citatet.

Vem skulle tro att en blandning av klimatfrågor och pirater skulle bli bra, men den här boken är en av de bästa jag har läst på länge. Den är rolig, fängslande och inspirerande - och inte någon kärlekshistoria, så den är okej för för lite yngre läsare. 

Antal sidor: 318     Betyg: Annorlunda

Nästa bok i serien heter Piraternas skatt.

Erebos

"Erebos är ett spel.

Det iakttar dig,

det talar med dig.

det belönar dig,

det prövar dig, 

det hotar dig.

Erebos har ett mål: 

Det vill döda."

Reglerna är enkla:

1. Om du blir dödad i spelet så åker du ut. 
2. Om du inte utför dina uppgifter så åker du ut. 
3. Om du berättar för någon om spelet så åker du ut. 
4. Och när du väl är ute ur spelet kan du inte komma in igen, någonsin.

Ursula Poznanski, Opal

Historien är utdragen vilket gör boken tråkig, men den är skriven på ett beskrivande och fängslande sätt eftersom inget blir som man väntat sig. Slutet är det mest överraskande jag någonsin läst, man kan aldrig ana vad som händer i slutet, vilket väger upp resten av boken. Om du fortsätter att läsa även om du tycker att berättelsen är tråkig så kommer du inte bli besviken.

Antal sidor: 422     Betyg: Överraskande

39 clues - spelet

Jag har glömt att nämna en liten detalj i förra inlägget; serien "39 clues" går troligtvis inte att låna på bibliotek eftersom det ingår spelkort med böckerna. Spelkorten ger en ledtrådar som man kan använda i ett spel som finns på deras hemsida; www.the39clues.se
Jag har aldrig provat spelet så om ni är intresserade får ni köpa böckerna och logga in.

39 clues

Föreställ dig att en okänd man kommer hem till dig och berättar att du tillhör en av de mäktigaste familjerna i historien.

Egmont Kärnan

Syskonen Dan och Amy Cahill sitter i ett rum omgivna av släktingar de inte vetat om. En okänd man står i kortänden av rummet bakom ett bord täckt av en vit silkesduk. Han harklade sig och sorlet av röster lade sig. "Jag är William McIntyre, madam Cahills advokat och testamentsexekutor." Han sa något mer, men det glömde båda barnen bort när han senare visade en film på deras mormor - Grace Cahill. Hon nämnde en stor skattjakt, en utmaning på liv och död. Ingen av dem hade väntat sig något sådant, de hade snarare hoppats på en personlig hälsning eller ett "Dan och Amy, jag är så stolt över er. Jag önkar jag kunnat leva längre och se er växa upp." Hon var trots allt deras närmaste familjemedlem, förutom hennes syster Beatrice som tycker att barn är ett stort slöseri med tid. Men varför skulle Grace vara stolt över dem? De är bara ett par medelklassungar utan vare sig pengar eller talanger, och utan föräldrar. "Ni kan givetvis tacka nej till utmaningen. Om ni gör det kommer ni att mottaga det som finns under er stol", fortsatte mr McIntyre. "Vad ni nu håller i er hand är en bankväxel. Den kommer bara aktiveras om och när ni avstår från ert anspråk på utmaningen. Om ni så väljer, kommer var och en att kunna lämna det här rummet med en miljon dollar och aldrig mer behöva tänka på Grace Cahill eller hennes sista vilja. Eller... så kan ni välja en ledtråd - en enda ledtråd som kommer att vara ert enda arv. Inga pengar. Ingen egendom. Bara en ledtråd som kanske kan leda er till den viktigaste skatten i världen och göra er mäktigare än vad som någonsin går att föreställa sig..."

Amy och Dan valde förståss ledtråden, och utan pengar och utan förmyndare reser de nu till världens alla hörn i jakt på de 39 ledtrådarna som visar vägen till den stora skatten. En skatt som kommer att göra den som innehar den till den mäktigaste människan någonsin. Men kommer de överleva när de kämpar mot familjemedlemmar som är villiga att utnyttja alla medel - till och med döda - för att vinna?

"39 clues" är en rafflande berättelse och det är allt annat än troligt att du kommer bli uttråkad av de här böckerna. Däremot kan man bli lite snurrig om man inte klarar av att hålla koll på alla händelser. Personligen har jag inget problem med det så jag tycker det bara är ett plus. "39 clues" är en serie på tio böcker. Varje bok är skriven av olika författare, vilket gör varje bok unik och ger en annorlunda variation i serien. Böckerna är korta men det försämrar inte kvalitén på verken, men det är dock en del utläggningar kring vad som hänt i tidigare böcker när man kommit en bit in i serien. Den första boken i serien heter "Benknotornas labyrint" och är skriven av Rick Riordan.

Antal sidor: ca 215 per bok, max 330 (och det är bara sista boken som är så lång) 

Percy Jackson - född till hjälte

Nu är det dags att fira den första bokrecensionen på "punktebba" och det tänker jag göra genom att skriva om en bok som jag fick av en kompis för bara  en vecka sedan; "Percy Jackson - född till hjälte".

Av Rick Riordan, Bonnier Carlsen förlag

Percy har dyslexi och ADHD. Han har dessutom lyckats bli relegerad från sex skolor på lika många år. Som om det inte är illa nog så har hans mattelärare - mrs Dodds - försökt döda honom. Under en klassresa till "Metropolitan Museum of Art" flög hon rakt emot honom - ja jag skrev rätt, hon flög! Mrs Dodds förvandlades till en furie med vingar och allt (för er som inte vet är en furie en monster som nämns i den grekiska mytologin). Han lyckades komma undan tack vare hans bästa vän Grover och deras latinlärare mr Brunner. De tog Percy till ett sommarläger som kallas för "Halvblodskullen" men de blev jagade av ett flertal monter under resan. När han väl var framme fick han veta varför; han är en halvgud, en halvgud som tros ha stulit Zeus mäktigaste vapen; Åskviggen. För att rentvå sitt namn, och för att inte bli sliten i stycken av Zeus, åker Percy för att hitta Åskviggen. Men monster och gudar som lurar bakom varje hörn, redo att göra vad som helst för att stoppa honom...

Rick Riordan är officiellt min nya favoritförfattare! Han har lyckats att skriva en spännande historia som passar alla från 8 år och uppåt, så låt er inte skrämmas av mängden sidor. Jag satt som fastklistrad vid boken två dagar i sträck och slutet var så oväntat och nervpirrande att jag var tvungen att läsa den andra boken i serien. Riordan har dessutom skrivit boken på ett så pass humoristiskt sett att om ni har dålig humor - precis som jag - kommer du gapskratta genom hela boken!

Antal sidor: 441     Betyg: Oförglömlig

Den här boken tillhör en kvintologi, det vill säga en serie på fem böcker.