 |
| Av David Eddings, Wahlströms Fantasy |
... för berättelsen om Garion fortsätter. (P.S. Spoilervarning!)
Allt verkade perfekt. Torak är död, Aldurs sten är i säkert förvar och Garion har överlevt ett år, inte bara med Ce'Nedra som hustru, utan dessutom som kung. Polgara har slagit sig ner i Aldurs dal tillsammans med sin nya make Durnik, och Belgarath bedriver sin tid med att göra livet surt för det nygifta paret. Den mystiske pojken Ärende spenderar nu tiden som Polgaras skyddsling och lever ett lyckligt liv i dalen, bortsett från den dagen då han åkte kälke rakt ner i en iskall flod. Men friden nådde sitt slut när Garions son; Geran, blev kidnappad. En ny profetia uppenbaras, och ljusets son tvingas än en gång ut på en farofylld resa för att bekämpa mörkret. Men vem är det nya hotet?
Ni som har läst den första serien har säkert märkt att Garion och Ce'Nedra gnabbas ganska ofta. Personligen tycker jag att dessa argument är något av det mest underhållande genom hela historien, och Belgarions son gör en inte besviken på den punkten. Belgarath är inte heller så dålig; gubben vet verkligen hur man är sarkastisk. När det gäller själva utformningen av texten är jag allt annat än nöjd. Boken var inte alls lika fängslande som dess föregångare och historien var seg. Men, trots det, så vill jag ändå rekommendera boken till de som har läst den första serien. Sagan om Mallorea belyser Sagan om Belgarion ur en helt ny vinkel, vilken jag inte ångrar att jag har läst det minsta.
Antal sidor: 421 Betyg: Ska läsas av principsjäl
Jättelänge sen jag läste dom här böckerna. Jag både gillade dom och tyckte att dom var lite tråkiga.
SvaraRaderaÄlskar de här serierna! Jag har läst om Sagan om Belgarion och Sagan om Mallorea flera gången.
SvaraRaderaJag älskar Ce'Nedra och Garions "smågräl", det är så kul att läsa det!
Pew! För ett tag trodde jag att jag var den enda. ;)
Radera