Hungerspelen

Må oddsen alltid vara er gynnsamma.

Av Suzanne Collins, Bonnier Carsen

Ett krig för frihet satt marken i brand, och landet gick förlorat. Ur askan reste sig Panem.
   För att säkra framtiden delade regeringen in folket i 13 distrikt, alla specialiserade på utvinning av specifika råvaror, och en huvudstad där invånarna fick leva i lyx.
   Dessvärre blossade hatets flamma mot regimen upp än en gång. I det krig som följde led distrikten stora förluster, och distrikt 13 utplånades.
    För att landet inte ska splittras än en gång beslöt regimen att sätta distrikten under tung bevakning. Ingen av invånarna fick gå utanför angivna gränser eller strida mot auktoriteten. Alla rebeller straffades hårt.
   Men den värsta bestraffningen regeringen skapade, var Hungerspelen.

74 år senare antas Katniss Everdeen till Hungerspelen, och tvingas i direktsänd TV strida på liv och död mot främlingar, allierade och en gammal vän.
   24 ungdomar går in på arenan, men bara en kan komma ut.

Har du inte läst Hungerspelen så är det hög tid att göra det nu. Historien må verka deprimerande - och det är den också - men är så pass bra skriven att man inte inser det förrän man läst klart.
   Den förutsägbara korrupta regeringen har en nyskapande twist som fångar läsaren. Jag vågar påstå att det var lika svårt att lägga ifrån sig den andra gången jag läste den.
   Kort sagt; LÄS DEN!!!

Antal sidor: 304     Betyg: Hungrar efter mer

Hej, hej, halloj!

Jag är (äntligen) tillbaka, och mår bättre än någonsin!

Vilken sommar det har varit. Jag har fyllt 16, och i samband med det börjat övningsköra! Introduktionskursen var en pers - ni som är 15 och uppåt vet vad jag pratar om - men det var det värt. Jag kan nu kör upp till 90 km/h (och det är ingen barnlek vill jag be att få tala om) samt köra runt i mer än en halvtimme UTAN att få motorstopp. Fattar ni lyckan när man klarar av det?!
   Därutöver var jag även på en skrivarkurs med ingen mindre än Magnus Nordin. Håll därför ögonen öppna efter en skräcknovell.
   Vad mer? Jo, jag har börjat gymnasiet! Detta är faktiskt det första inlägget jag skriver på min nya skoldator.
   Nu när jag har tillgång till dator 24/7 kan jag börja komma igång med bloggen igen. Det är i alla fall det som är målet. Vi får se hur länge det håller. Om ni tycker jag uppdaterar för oregelbundet får ni gärna tycka till.

Ett stort tack till alla mina trogna läsare och vänner ute på nätet!

Delirium

Människor som inte har genomgått behandlingen är grymma och nyckfulla, våldsamma och själviska, olyckliga och grälsjuka. Det är inte förrän deras instinkter och grundläggande känslor är under kontroll som de kan bli lyckliga, generösa och goda.

Av Lauren Oliver, Bonnier Carlsen

Journal - invånare 344-194-303-2878

Namn: Magdalena Ella Haloway

Födelsedatum: 03-09-2095, klockan 07:43

Bakgrund: 

Uppvuxen i den mindre utvecklade delen av Portland, Amerika.

Kommer från familj med anlag för deliria. Modern fortfarande smittad efter upprepad behandling, och begick självmord på grund av sin åkomma. Objektets äldre syster är botad och har inte visat några fortsatta symtom för behandlingen.

Nuläge: 


Inga tidigare- eller kroniska sjukdomar, allergier eller fobier har uppvisats.

Inga brottsliga aktiviteter har rapporterats i samband med objektet.

Har visat akademisk talang.

Intresserad av fotografering, löpning och vänskapligt umgänge.

Vidare information saknas då Utvärderingen avbröts av De ogiltigas protest. Detta var snabbt omhändertaget av laboratoriets säkerhetspersonal och Utvärderingarna kommer återupptas snarast. 


Objekt har ej visat symptom på amor deliria nervosa.

Boken var välskriven och bara tanken att kärlek kan vara en sjukdom är genial, men ändå så var jag inte särskilt förtjust i boken. Handlingen var förutsägbar till den gräns att jag - i grova drag - visste vad som skulle hända i boken redan på sida fem, och karaktären Lena (även kallad Magdalena) var rent ut sagt irriterande. Vid flera tillfällen ville jag bara sträcka mig in i boken och ruska till henne! Hon agerade precis tvärt emot vad man ville och var enligt mig onödigt envis. 
   Och efter allt detta, vad tror ni författaren gör då? Jo, hon skriver ett så fantastiskt slut så att det inte är sant! Till skillnad från resten av boken så var det mil ifrån vad jag hade väntat mig, och jag kan ärligt säga att jag storbölade när jag läste sista sidan. 
   Trots att boken ur min synvinkel endast var en medelmåtta, så kan jag inte vänta på nästa bok. Jag MÅSTE få reda på vad som kommer hända härnäst! 

Antal sidor: 466     Betyg: Förutsägbar

Sommartävling på Boklyckan

För att förgylla mitt sommarlov lite - så att jag inte bara sitter och dåsar i solstolen hela dagarna - har jag bestämt mig för att delta i Albas sommartävling. Något jag vanligtvis inte brukar göra, så längtar tills det börjar!

Tävlingen ska tydligen inbegripa en serie av "kluringar" som kommer levereras av ingen mindre än Alba själv var helg på hennes blogg.

Länk till hennes Sommartävlings introduktion går att finna här, 
och en länk till hennes blogg - Boklyckan - finns här!

Priserna är bokpaket sponsrat av förlaget Rabén och Sjögren!

Fallen ängel

En svuren ed
En fallen ängel
Förbjuden kärlek

Av Becca Fitzpatrick, B Wahlströms

Han är lång, mörk och otroligt irriterande! Han vet inte bara vilka knappar han ska trycka på för att kunna driva mig från vettet, utan allt annat om mig också. Jag menar, vilken kille - vid sina sinnes fulla bruk - skulle gissa på barock som min favoritmusik, och ha rätt? På grund av coach McConaughys lust att tvinga oss att byta biologipartner så måste jag dras med herr hånfullt leende och mystik blick; Patch. Bara hans namn får mig att vilja springa ut ur rummet och gömma mig. Och vad är det han luktar? Lite som cigarretter, fast mörkare; farligare. Cigarrer.
   Nu tittar han på mig igen med det där krokiga leendet. Som om jag är något slags internt skämt! Jag vänder trotsigt blicken tillbaka mot svarta tavlan, men kunde höra hans dämpade skratt i örat. En meter är inte tillräckligt långt ifrån honom. Killen kunde lika bra bära en neonskylt med orden "SPRING" lysande i rött. Så varför känner jag mig så dragen till honom... NEJ! Tänk inte ens tanken Nora!

Nästan hela boken utspelar sig under kvällstid, vilket gav mig känslan av att se allting i svart och vitt i timmar efteråt. Nästan hela dagen gick jag runt som i en halvtaskig 80-tals film. Det enda som saknades var några plommonstop och avbrott i form av myrornas krig. 
   För övrigt var boken väldigt överraskande. Händelseförloppet är så pass ovanligt att man blir förvånad över var i boken saker och ting inträffar, även om man redan läst den en gång innan. Dessutom så förvandlas karaktären Patch - som är ett tydligt kärleksintresse för huvudpersonen - från skurk till hjälte ett flertal gånger under historiens gång, vilket får en att undra hur det hela kommer sluta. 
   Den detalj som jag gillar bäst med Fallen ängel är att man har alla ledtrådar och pusselbitar framför näsan ända från början, men att man ändå inte kan lista ut slutet. Fitzpatrick har lyckats göra en komplicerad berättelse utan att tappa den röda tråden, vilket jag beundrar henne starkt för. 

Antal sidor: 287     Betyg: Ett svårt pussel.

Bra timad inläggsabstinens

De senaste dagarna har jag oturligt nog haft en oförmåga att skriva inlägg. Idag var det hur som helst tur - på sätt och vis - eftersom jag ändå inte kunnat skriva något av större underhållningsvärde. Idag är nämligen min födelsedag! Japp, det stämmer. Från och med idag har jag officiellt levt 16 år på jorden! Jag kan knappt fatta det själv; min 16:e födelsedag! Usch, jag börjar bli gammal.
   Detta har nyligen firats med två stora skålar med jordgubbar - med tillbehör - samt större delen av släkten. Och låt oss inte glömma alla de fina presenterna jag fick, vilka var förvånansvärt många i och med att jag knappt förväntade mig något i år. Om ni läser detta - ni vet vilka jag pratar med - så tack så JÄTTE mycket!

Imorgon ska jag försöka komma igång med bloggandet igen. Jag har en recension på Fallen ängel som ligger och bränner i bakfickan och en på Delirium som jag måste börja på innan jag glömmer bort vad jag tyckte om den.

Jag kan dessutom säga redan nu att jag inte har så mycket övrig bokinformation på lager inför sommaren, utan har bara recensioner inplanerade, och hoppas på ett mirakel eller två. Därför kommer det antagligen bli några glesa perioder, men de behöver ni inte oroa er för. Det kommer inte vara för att jag har glömt bort er, utan antagligen för att jag har lyckats få tag på en seg bok eller bara inte orkat sätta mig på min lata häck och skriva.

Hoppas ni alla får en bra sommar.

Vi hörs snart igen!
/.Ebba

Fredagsfilm - Harry Potter och de vises sten

Mugglare, spän fast er på kvastarna och håll i era spetsiga hattar, för nu ska vi ut på ett magiskt äventyr!

En mörk, iskall kväll, i ett hus mitt i ingenstans, sitter en ensam pojke och hoppas på att klockan ska slå tolv. Hans kusin Dudleys snarkningar kommer lika taktfast som visarna på hans armbandsur och fyller det mörka rummet. "Önska dig något Harry", viskar pojken till sig själv när de första minuterna på hans elfte levnadsår börjar. Tystnaden bryts då plötsligt av tunga slag mot den mögliga trädörren. Det ruttna träet går av vid gångjärnen och en gigantisk gestalt lunkar in i det fallfärdiga huset...

Se recension av boken här!






Daa dum, du-du-dum, da dum, dum... åhh jag älskar den melodislingan. Detta är faktiskt ett av de få tillfällen då jag har sett filmen före jag läst boken, och jag satt och nynna på filmens intro efter varje kapitel. 
   Varje del av filmen är rätt; trovärdiga animeringar, spänningshöjande musik - som inte ger mig lust att gömma mig under sängen - samt fantastiska skådespelare! (Jag bör kanske nämna att jag hade en stor crush på Daniel Radcliffe fram till film 4.)
   Självklart är det näst intill omöjligt att ersätta en fantastisk bok som Harry Potter, men med denna filmen har man kommit läskigt nära. Det är till och med så att jag skulle vilja rekommendera alla nuvarande, och blivande, Harry Potter-fans att se filmen både före och efter boken. Filmen har nämligen - i mitt fall - gett mig en hjälpsam uppfattning om J.K. Rowlings komplicerade värld som hjälpte mig igenom boken med ett förvånansvärt bra resultat. Sedan är det alltid kul att se filmen efter boken när man har alla detaljer. 

Betyg: Värd att se mer än en gång

Heroes of Olympus - The lost hero

Äventyret fortsätter med ett nytt hot som lurar i skuggorna. 

Av Rick Riordan, Penguin UK

3 dagar, 6 timmar och 54 minuter. Om Percy inte dyker upp snart så kommer jag döda honom!
"Annabeth, Hedge skickade precis ett meddelande. Han har de två väntade och en extra. Tror du ett det kan vara...?"
"Det finns bara ett sätt att få reda på det."
Vinden ven i hennes öron när de flög bakom pegaserna, nästan som om den skrek år henne att åka tillbaka.
"Kan inte denna saken gå snabbare, Butch?" Fnös hon irriterat till sin storvuxne reskamrat.
"Ledsen, men vagnen klarar inte en högre fart, och pegaserna är på bristningsgränsen."
Hon lät ett frustrerat tjut undfly hennes annars stenhårda fasad, men det dränktes i det genomträngande ljudet av åska i fjärran.
Snälla låt han vara okej. Han får inte vara skadad. Gudar, säg att Percy inte är skadad!
Vid horisonten skymtades nu en sönderfallen bro med tre omtumlade tonåringar på. Deras ben darrade som om de just varit med i ett maratonlopp och en av dem såg ut att behöva spy. Deras blickar var vända mot ett oroväckande svart moln som rörde sig bort onaturligt fort. Den tredje vände sig mot de nyanlända just som de var påväg att landa, med sitt gyllene svärd redo i hopp att försvara sig mot främlingarna. Annabeth slängde sig ur vagnen innan den ens nuddat marken och rusar mot ungdomarna.
"Var är Percy?!"

Än en gång så lyckas Riordan förvåna mig. Boken är skriven nästan exakt likadant som sina föregångare i "Percy Jackson"-serien - både i skrift och kronologi - men det till trots kunde jag inte sluta läsa. De nya karaktärerna är lika klockrena som den förra seriens, med nya åsikter, tankar och mål. Att man får träffa de gamla karaktärerna och se hur de utvecklats är ännu en positiv faktor. Däremot så kan jag tycka att många ledtrådar som kan kopplas till slutledningen i avslutningen är för uppenbara, och jag blev därför - till min besvikelse - inte så överraskad vid slutet. Som Percy Jackson-fan blev jag också obotligt frustrerad över att man inte stötte på Percy en enda gång i boken! Detta kompenseras senare i uppföljaren, vilket jag tyvärr inte visste när jag läste boken. 
   Som sagt, en väldigt bra bok - i samma bana som Riordans tidigare verk. 

Antal sidor: 554    Betyg: VAR ÄR PERCY?!!!

Sagan om Mallorea - Belgarions son

Trodde du det var över? HA, fel...

Av David Eddings, Wahlströms Fantasy

... för berättelsen om Garion fortsätter. (P.S. Spoilervarning!)

Allt verkade perfekt. Torak är död, Aldurs sten är i säkert förvar och Garion har överlevt ett år, inte bara med Ce'Nedra som hustru, utan dessutom som kung. Polgara har slagit sig ner i Aldurs dal tillsammans med sin nya make Durnik, och Belgarath bedriver sin tid med att göra livet surt för det nygifta paret. Den mystiske pojken Ärende spenderar nu tiden som Polgaras skyddsling och lever ett lyckligt liv i dalen, bortsett från den dagen då han åkte kälke rakt ner i en iskall flod. Men friden nådde sitt slut när Garions son; Geran, blev kidnappad. En ny profetia uppenbaras, och ljusets son tvingas än en gång ut på en farofylld resa för att bekämpa mörkret. Men vem är det nya hotet?

Ni som har läst den första serien har säkert märkt att Garion och Ce'Nedra gnabbas ganska ofta. Personligen tycker jag att dessa argument är något av det mest underhållande genom hela historien, och Belgarions son gör en inte besviken på den punkten. Belgarath är inte heller så dålig; gubben vet verkligen hur man är sarkastisk. När det gäller själva utformningen av texten är jag allt annat än nöjd. Boken var inte alls lika fängslande som dess föregångare och historien var seg. Men, trots det, så vill jag ändå rekommendera boken till de som har läst den första serien. Sagan om Mallorea belyser Sagan om Belgarion ur en helt ny vinkel, vilken jag inte ångrar att jag har läst det minsta. 

Antal sidor: 421    Betyg: Ska läsas av principsjäl

Sommarläsningstagg

Tack till Elina, som var snäll och taggade mig. 

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?

Jag ska hinna läsa om Becca Fitzpatricks serie Fallen ängel, inklusive den nya boken Änglarnas kamp. Därefter tänkte jag beta av några damsamlare i bokhyllan, till exempel Syskonen Boudelaires olycksaliga liv, Frost, Guldkompassen och Flyga högt. 

2. Vilken bok är du egentligen inte sugen på men känner att det är dags att ta tag i?

Syskonen Boudelaires olycksaliga liv. Jag älskade filmen när jag var mindre, men har tvivlat på boken enda sedan jag fick den. Tänker att det är lika bra att få det överstökat. 

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?

I en solstol i skuggan av körsbärsträdet i trädgården. Om jag har tur med "skörden" i år kanske jag till och med kan sitta och smaska i mig några körsbär. Å andra sidan så är även humlor och flugor väldigt förtjusta i den platsen, så någon gång ibland får jag kanske förflytta mig till soffan. 

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?

Som sagt; soffan. Sol, vind, snö eller regn så kommer den stå kvar. 

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?

Delirium, eftersom den är den enda som inte är en omläsare - än så länge. 

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?

Mycket mer än så, av Sarah Dessen. Det är min ideella sommarbok; sand, sol och kärlek mixat med lite oanade familjebekymmer. Det sistnämnda är inget jag skulle önska för mig själv, men det är kul att läsa. 

7. Strand eller hängmatta?

Strand. Jag har för många barndomsminnen förknippade med hängmattor som kan kopplas till blåmärken och huvudvärk. 

8. Deckare eller roman?

Roman! Utan tvekan. Deckare har aldrig fallit mig i smaken. 

9. Favoritgenre?

Fantasy. 

10. Tagga 3 andra!

Viggo

Alba

och Karin