En oskriven bok
varje blad vit
varken historia, tanke eller känsla.
Jag skriver med bläck
om ont och gott
i svart och vitt, hur du är.
Att du väljer själv
säger jag högt
men i skuggan vilar en sanning;
berättelsen är min
varje ord har jag skrivit
...
Detta är utan tvekan den bästa dikten jag har skrivit i hela mitt liv, men trots det kan jag inte komma på ett bra slut! Är det någon där ute som kan komma på en bra sista mening till dikten?
Fin blogg :)
SvaraRaderaTack!!! Din är inte heller så dum ;)
RaderaVa fint!
SvaraRaderaTack!
RaderaDen faktiskt inspirerad av andra världskriget :)
... vad vi kunnat bli.
SvaraRaderaJätte fin dikt:)
SvaraRaderaTackar tackar!!!
Radera