Utvandrarna (del 2 av bokanalysen)

I den sista delen besvaras frågorna "var", "när" och "varför" - det vill säga var historien utspelar sig; när historien utspelas och varför författaren skrivit boken. Samt att ni får veta vad jag tyckte om boken.

Var?

Ljuder socken

Ljuder socken var en någorlunda stor bygd i Småland. Många som bodde där var bönder, som levde på antingen boskapsskötsel eller åkerbruk, vilket gjorde att större delen av socknens skogar blev nedhuggna för att göra plats åt betesmarker och åkerjord:

”För hundra år sedan stod det ännu täta furuskogar kvar, och lövskog och lövängar utbredde sig över vidlyftiga områden, som nu är hagmark.” s. 7

Man märker att det utspelas i en annan plats i och med att namnet på socknen nämns ett flertal gånger i boken, och att det också skrivs att det händer i Småland, i början av boken. Omgivningarna beskrivs också utförligt, och man märker att samhället som nämns i Utvandrarna inte kan förknippas med den by jag bor i, eller någon av de närliggande städerna här i Skåne. Alla yttre dialoger i boken är också skrivna på gammal småländska, vilket gör att det märks ganska tydligt att boken inte utspelar sig där jag bor. 

Briggen Charlotta

På briggen Charlotta, ett gamalt lastfartyg som under de senaste åren har används som utvandrarfartyg, tillbringade bokkaraktärerna all sin tid på överfarten till Amerika:

”Det var briggen Charlottas sjunde resa som utvandrarfartyg.” s. 243

Skeppet var 40 steg lång och 8 steg bred, vilket inte var mycket större än en bondestuga som var lite större än det vanliga. Ett steg motsvarar cirka en meter, mer eller mindre. Eftersom det var Robert som mätte upp längderna tror jag att det var rätt nära metern, eftersom Robert är en yngling, och därför har vuxit klart på längden någorlunda, en ”normallång” vuxen människas steg brukar oftast vara så långa. Briggen hade ett gaffelsegel, ett trapetsliknande segel som var/ och är än idag utnämnande för briggar. Charlottas galjonsfigur var en träörn som prydde fören:

”Stolt reser sig galjonsbildens fågelnacke: Örnen ser ut över vattenvidderna som om han spanade efter märkena från dem som har seglat före” s. 311

Vilket jag tror symboliserar skeppets styrka och elegans. Vilket jag tycker är två adjektiv som beskriver henne (skeppet) väldigt bra.

Tillvaron på skeppet var allt annat än bra. Väldigt många människor var ombord på det lilla skeppet, vilket gjorde att det blev väldigt trångt när man försökte utföra sina sysslor, så som att städa och laga mat:

”Men det var trångt där uppe också, det var lika trångt i den där kabyssen som i kyrkbänkarna på julottan; Käringarna både satt och stod på varandra.” s. 275

Bristen på utrymme och ansvarsområden, nu när alla bönder, pigor och drängar inte har någon gård att ta hand om, gjorde att de flesta av resenärerna ofta satt sysslolösa, vilket på långt håll påverkar hälsan på ett negativt sätt:

”Under sysslolöshetens timmar satt utvandrarna liksom hjälplösa och stirrade ut över havet.” s. 387

Självklart gick folk och klagade hos kaptenen och sjömännen om detta, men svaret de fick var:

”Det brukar glesna på mellandäck när vi har kommit ett stycke ut på sjön.” s. 360

Det vill säga att många utvandrare inte överlever en resa över Atlanten.

När många människor är tillsammans i ett trångt utrymme en liten stund, brukar det bli rätt så kvavt. Tänk dig att det är så var enda dag, plus doften av spyor från sjösjuka passagerare, otvättade kläder och otvättade människor! Efter ett tag så började det lukta en del på mellandäck, där alla emigranter hade sina sovplatser:

”Varje gång Karl Oskar kom uppifrån den friska luften på däck grinade han illa, när han andades in här nere:

-       Här behövs en klämma för näsan! För den illaka lukten.” s. 275

Sovplatserna var uppdelade med upphängda skynken som avgränsade rummet för familjer, rummet för ogifta kvinnor och rummet för ogifta män. Här låg man om nätterna hopträngd med totala främlingar, tjuvar som hederliga människor, och deras bagage. Även de renligaste av passagerarna bar smuts, då den dagliga vattenransonen knappt räckte till att användas vid tillagning, av de hårda ärter man hade till mat, och till att dricka. Vissa försökte att tvätta sina kläder i det salta havsvattnet. Tyvärr gav det inget bra resultat, när saltet fastnade i klädernas tyg efter torkningen, och dessutom ville inte deras tvättsåpa fungera när de använde havsvattnet. Det var så illa ställt att man tillslut fann löss i nästan alla klädesplagg och hårbottnar som fanns på båten. Men den ohyran hade säkert spridits från bara en person. Då sa kaptenen någonting som jag tycker är väldigt passande:

”Hur kunde det nu vara ställt hemma i gamla Sverige, när till och med lössen hade börjat utvandra till Nordamerika?” s. 324  

Man märker att det händer i en annan del av världen av nästan samma anledningar som nämnts tidigare. De enda skillnaderna var att man beskrev havet och Nordamerikas strand än Ljuder socken, dessutom sa man att man seglade ute på havet nästan var enda sida i boken efter att huvudpersonerna stigit på skeppet.  

När?

Om man bortser från att Vilhelm Moberg har varit noggrann med att berätta vilket årtal bokens händelser utspelas i, till exempel:

”Men en natt på hösten 1848 inträffade en sällsam händelse i Kärragärde.” s. 87

så märker man det genom följande:

Människorna i boken levde som man gjorde på 1800-talet. Majoriteten av befolkningen var bondefolk. Trots att den industriella revolutionen, som den senare kom att kallas, hade pågått en del år hade övergången till industrialismen inte inträffat i Sverige ännu. Det innebar att man fortfarande var beroende av skördarnas välfärd för att kunna överleva:

”… än de fleste av Englands fabriksarbetare och de fleste bönder i Europa.” s. 69

”Charlotta möter, nu dagligen andra fartyg på sin väg, seglare och järnångfartyg…” s. 435

Religionen var också väldigt viktig för människorna i boken, vilket den är för väldigt få infödda svenskar idag. Religionen var den Evangeliska - lutherska läran och prästerna, som var alla människor övermäktig för att hans makt var förordnad av gud (lägg märke till att jag säger ”hans”, kvinnor var inte tillåtna att vara präster, de skulle trots allt vara männen underlydiga), tolererade inte att någon annan religion utövades. Därför var det ingen vidare religionsfrihet, för andra religioner ansågs syndiga, och de personer som utövade dem eller struntade i ”den rätta tron” troddes vara besatta av djävulen och skickades till dårhuset. Detta skedde också om en person utan prästämbete förklarade bibelns ord för andra, eftersom det var prästens uppgift och ingen annans. Det var på grund av religionen som man skulle lära sig att läsa, vilket kön man än var. Man skulle kunna läsa bibliska texter. Men det var inte mer än så man behövde veta, så därför var väldigt få skrivkunniga, särskilt kvinnor:

”Av kvinnorna var ringa del skrivkunniga; ingen visste vad bruk kvinnokönet kunde ha av skrivkonsten:” s. 11

Man skulle också vara lydig kungen, för att även han var utsedd av gud:

”… och den överhet som finnes är förordnad av gud.” s. 9

Vilket man inte tror idag. Idag är det till och med så att Sveriges kungafamilj är mer som en symbol för Sveriges monarki, och inga ledare.

Om man bröt någon av lagarna, framför allt de religiösa, skulle man hamna i helvetet i nästa liv. Därför var väldigt många människor rädda för att gör något fel.

Varför?

Vilhelm Moberg har själv vuxit upp på1800-talet, och har därför sett saker som sker i boken med egna ögon. Jag tror att hans främsta motivation till att skriva boken och dess efterföljare, var för att unga idag inte vet hur hårt det egentligen var att leva på hans tid. Innan hans böcker fanns det väldigt få om just utvandringen till Amerika, som är en stor händelse i Sveriges historia och kom att påverka en stor del av Sveriges framtid. Att få veta hur svårt man hade det förr får också en att uppskatta hur bra man har det själv. För trots allt finns det människor än idag som har det svårt, både ekonomiskt och inom religionen. Gällande identitets- och livsfrågor i boken har jag redan skrivit en del under rubriken När? som kan sammanfattas som:

¨     Det fanns ingen religionsfrihet, eftersom folk var rädda att de skulle hamna i helvetet om de inte lydde prästens ord.

¨     Kvinnorna skulle vara männen lydiga, och fattiga och föräldralösa barn utackorderades. Det betyder att mannen var den som styrde, både landet och i hemmet. En bondefru skulle göra som sin make sa oavsett vad.  

Människorna levde för att tjäna Gud, och riktigt goda gärningar var sådant som Jesus hade gjort mot folket enligt bibeln, så man försökte oftast efterlikna honom. Man var också väldigt konservativa. En son skulle bruka jorden, precis som fadern hade gjort. Man gjorde det alltid på samma sätt som innan, vilket var det enda sättet man visste fungerade. Det var helt enkelt så att man var rädd för att testa nya saker.

Egna åsikter om boken

Vad mig beträffar var boken lärorik och spännande i och med att det var så mycket som jag inte kände till innan jag läst den. Däremot var vissa delar av boken långtråkiga eftersom det tog ett tag innan berättelsen fortsatte. Men trots att den innehöll så mycket fakta så var handlingen intressant, och det är en bok som jag hade kunnat läsa bara för nöjes skull.

¨     Däremot förstod jag inte riktigt de yttre dialogerna. De var skrivna gammeldags småländska, vilket gjorde de flesta av orden som man ”sa” i boken svårtydliga.

Den är ingen bra bok för de som gillar lättlästa böcker. För jag kan lugnt konstatera att den är en utmaning, men att man inte ångrar att man har läst den.