I den sista delen besvaras frågorna "var", "när" och "varför" - det vill säga var historien utspelar sig; när historien utspelas och varför författaren skrivit boken. Samt att ni får veta vad jag tyckte om boken.
Var?
Ljuder socken
Ljuder
socken var en någorlunda stor bygd i Småland. Många som bodde där var bönder,
som levde på antingen boskapsskötsel eller åkerbruk, vilket gjorde att större
delen av socknens skogar blev nedhuggna för att göra plats åt betesmarker och
åkerjord:
”För
hundra år sedan stod det ännu täta furuskogar kvar, och lövskog och lövängar
utbredde sig över vidlyftiga områden, som nu är hagmark.” s. 7
Man
märker att det utspelas i en annan plats i och med att namnet på socknen nämns
ett flertal gånger i boken, och att det också skrivs att det händer i Småland,
i början av boken. Omgivningarna beskrivs också utförligt, och man märker att
samhället som nämns i Utvandrarna
inte kan förknippas med den by jag bor i, eller någon av de närliggande
städerna här i Skåne. Alla yttre dialoger i boken är också skrivna på gammal
småländska, vilket gör att det märks ganska tydligt att boken inte utspelar sig
där jag bor.
Briggen Charlotta
På
briggen Charlotta, ett gamalt
lastfartyg som under de senaste åren har används som utvandrarfartyg,
tillbringade bokkaraktärerna all sin tid på överfarten till Amerika:
”Det
var briggen Charlottas sjunde resa
som utvandrarfartyg.” s. 243
Skeppet
var 40 steg lång och 8 steg bred, vilket inte var mycket större än en
bondestuga som var lite större än det vanliga. Ett steg motsvarar cirka en
meter, mer eller mindre. Eftersom det var Robert som mätte upp längderna tror
jag att det var rätt nära metern, eftersom Robert är en yngling, och därför har
vuxit klart på längden någorlunda, en ”normallång” vuxen människas steg brukar
oftast vara så långa. Briggen hade ett gaffelsegel, ett trapetsliknande segel
som var/ och är än idag utnämnande för briggar. Charlottas galjonsfigur var en träörn som prydde fören:
”Stolt
reser sig galjonsbildens fågelnacke: Örnen ser ut över vattenvidderna som om
han spanade efter märkena från dem som har seglat före” s. 311
Vilket
jag tror symboliserar skeppets styrka och elegans. Vilket jag tycker är två
adjektiv som beskriver henne (skeppet) väldigt bra.
Tillvaron
på skeppet var allt annat än bra. Väldigt många människor var ombord på det
lilla skeppet, vilket gjorde att det blev väldigt trångt när man försökte
utföra sina sysslor, så som att städa och laga mat:
”Men
det var trångt där uppe också, det var lika trångt i den där kabyssen som i
kyrkbänkarna på julottan; Käringarna både satt och stod på varandra.” s. 275
Bristen
på utrymme och ansvarsområden, nu när alla bönder, pigor och drängar inte har
någon gård att ta hand om, gjorde att de flesta av resenärerna ofta satt
sysslolösa, vilket på långt håll påverkar hälsan på ett negativt sätt:
”Under
sysslolöshetens timmar satt utvandrarna liksom hjälplösa och stirrade ut över
havet.” s. 387
Självklart
gick folk och klagade hos kaptenen och sjömännen om detta, men svaret de fick
var:
”Det
brukar glesna på mellandäck när vi har kommit ett stycke ut på sjön.” s. 360
Det
vill säga att många utvandrare inte överlever en resa över Atlanten.
När
många människor är tillsammans i ett trångt utrymme en liten stund, brukar det
bli rätt så kvavt. Tänk dig att det är så var enda dag, plus doften av spyor
från sjösjuka passagerare, otvättade kläder och otvättade människor! Efter ett
tag så började det lukta en del på mellandäck, där alla emigranter hade sina
sovplatser:
”Varje
gång Karl Oskar kom uppifrån den friska luften på däck grinade han illa, när
han andades in här nere:
- Här
behövs en klämma för näsan! För den illaka lukten.” s. 275
Sovplatserna
var uppdelade med upphängda skynken som avgränsade rummet för familjer, rummet
för ogifta kvinnor och rummet för ogifta män. Här låg man om nätterna hopträngd
med totala främlingar, tjuvar som hederliga människor, och deras bagage. Även
de renligaste av passagerarna bar smuts, då den dagliga vattenransonen knappt
räckte till att användas vid tillagning, av de hårda ärter man hade till mat,
och till att dricka. Vissa försökte att tvätta sina kläder i det salta
havsvattnet. Tyvärr gav det inget bra resultat, när saltet fastnade i klädernas
tyg efter torkningen, och dessutom ville inte deras tvättsåpa fungera när de
använde havsvattnet. Det var så illa ställt att man tillslut fann löss i nästan
alla klädesplagg och hårbottnar som fanns på båten. Men den ohyran hade säkert
spridits från bara en person. Då sa kaptenen någonting som jag tycker är
väldigt passande:
”Hur
kunde det nu vara ställt hemma i gamla Sverige, när till och med lössen hade
börjat utvandra till Nordamerika?” s. 324
Man
märker att det händer i en annan del av världen av nästan samma anledningar som
nämnts tidigare. De enda skillnaderna var att man beskrev havet och
Nordamerikas strand än Ljuder socken, dessutom sa man att man seglade ute på
havet nästan var enda sida i boken efter att huvudpersonerna stigit på skeppet.
När?
Om man
bortser från att Vilhelm Moberg har varit noggrann med att berätta vilket årtal
bokens händelser utspelas i, till exempel:
”Men en
natt på hösten 1848 inträffade en sällsam händelse i Kärragärde.” s. 87
så
märker man det genom följande:
Människorna
i boken levde som man gjorde på 1800-talet. Majoriteten av befolkningen var
bondefolk. Trots att den industriella revolutionen, som den senare kom att
kallas, hade pågått en del år hade övergången till industrialismen inte
inträffat i Sverige ännu. Det innebar att man fortfarande var beroende av
skördarnas välfärd för att kunna överleva:
”… än
de fleste av Englands fabriksarbetare och de fleste bönder i Europa.” s. 69
”Charlotta möter, nu dagligen andra
fartyg på sin väg, seglare och järnångfartyg…” s. 435
Religionen
var också väldigt viktig för människorna i boken, vilket den är för väldigt få
infödda svenskar idag. Religionen var den Evangeliska - lutherska läran och
prästerna, som var alla människor övermäktig för att hans makt var förordnad av
gud (lägg märke till att jag säger ”hans”, kvinnor var inte tillåtna att vara
präster, de skulle trots allt vara männen underlydiga), tolererade inte att
någon annan religion utövades. Därför var det ingen vidare religionsfrihet, för
andra religioner ansågs syndiga, och de personer som utövade dem eller
struntade i ”den rätta tron” troddes vara besatta av djävulen och skickades
till dårhuset. Detta skedde också om en person utan prästämbete förklarade
bibelns ord för andra, eftersom det var prästens uppgift och ingen annans. Det
var på grund av religionen som man skulle lära sig att läsa, vilket kön man än
var. Man skulle kunna läsa bibliska texter. Men det var inte mer än så man
behövde veta, så därför var väldigt få skrivkunniga, särskilt kvinnor:
”Av
kvinnorna var ringa del skrivkunniga; ingen visste vad bruk kvinnokönet kunde
ha av skrivkonsten:” s. 11
Man
skulle också vara lydig kungen, för att även han var utsedd av gud:
”… och
den överhet som finnes är förordnad av gud.” s. 9
Vilket
man inte tror idag. Idag är det till och med så att Sveriges kungafamilj är mer
som en symbol för Sveriges monarki, och inga ledare.
Varför?
Vilhelm
Moberg har själv vuxit upp på1800-talet, och har därför sett saker som sker i
boken med egna ögon. Jag tror att hans främsta motivation till att skriva boken
och dess efterföljare, var för att unga idag inte vet hur hårt det egentligen
var att leva på hans tid. Innan hans böcker fanns det väldigt få om just
utvandringen till Amerika, som är en stor händelse i Sveriges historia och kom
att påverka en stor del av Sveriges framtid. Att få veta hur svårt man hade det
förr får också en att uppskatta hur bra man har det själv. För trots allt finns
det människor än idag som har det svårt, både ekonomiskt och inom religionen.
Gällande identitets- och livsfrågor i boken har jag redan skrivit en del under
rubriken När? som kan sammanfattas
som:
¨ Det
fanns ingen religionsfrihet, eftersom folk var rädda att de skulle hamna i
helvetet om de inte lydde prästens ord.
¨ Kvinnorna
skulle vara männen lydiga, och fattiga och föräldralösa barn utackorderades.
Det betyder att mannen var den som styrde, både landet och i hemmet. En
bondefru skulle göra som sin make sa oavsett vad.
Människorna
levde för att tjäna Gud, och riktigt goda gärningar var sådant som Jesus hade
gjort mot folket enligt bibeln, så man försökte oftast efterlikna honom. Man
var också väldigt konservativa. En son skulle bruka jorden, precis som fadern
hade gjort. Man gjorde det alltid på samma sätt som innan, vilket var det enda
sättet man visste fungerade. Det var helt enkelt så att man var rädd för att
testa nya saker.
Egna åsikter om boken
Vad mig
beträffar var boken lärorik och spännande i och med att det var så mycket som
jag inte kände till innan jag läst den. Däremot var vissa delar av boken långtråkiga eftersom det tog ett tag innan berättelsen fortsatte. Men trots att
den innehöll så mycket fakta så var handlingen intressant, och det är en bok
som jag hade kunnat läsa bara för nöjes skull.
¨ Däremot förstod jag inte riktigt de yttre dialogerna. De var skrivna gammeldags småländska,
vilket gjorde de flesta av orden som man ”sa” i boken svårtydliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad kul att du vill kommentera mitt inlägg!
Alla inlägg granskas innan de publiceras, så om du vill ställa en fråga till mig men inte vill att det ska komma upp på bloggen kan du bara skriva det i kommentaren så raderar jag den istället. Men självklart så svarar jag på din fråga ändå.